Balsam Konsult

Ofta händer det mycket i våra relationer under semesterledigheten. Vi har mer tid för partner, familj och vänner och umgås på ett annat sätt än under arbetsperioder. Detta kan leda till att vi kommer varandra närmre och att vi får fina upplevelser tillsammans. Vi utvecklar och stärker vår ”flock” och går in i höstmånaderna med ny energi.

Men semesterledigheten kan också vara påfrestande för våra relationer. Skilsmässostatistiken är på topp efter sommaren, liksom efter julledigheten. Vad beror det på? Det är såklart individuellt. Det blir svårare att undvika konflikter genom att fly in i vardagsrutiner och jobb. Gammalt tjafs kommer lätt upp till ytan när man ”måste” umgås intensivt. Många dricker mer alkohol på semestern än annars. Men framför allt är mitt intryck att det beror på att man haft olika förväntningar på ledigheten. Och att man inte kommunicerat sina förväntningar tydligt med omgivningen.

Om den ena partnern förväntat sig att äntligen få vila, kanske att den andre ska ta över ansvaret för barn och matlagning. Och den andre partnern förväntat sig att äntligen få ägna sig helhjärtat åt sin hobby. Och man inte kommunicerat sina respektive förväntningar, ja, då blir det problem.

Om man dessutom lägger ansvaret på partnern, eller omgivningen, för att man själv ska få det man behöver och må bra. Ja, då är risken att man även riktar sin ilska och besvikelse på omgivningen när det inte blev som man förväntat sig.

Om man låter sin besvikelse ta sig uttryck i anklagande attacker väcks automatiskt ett försvar hos den andre. Försvaret kan ta sig uttryck i en aggressiv motattack eller genom att man barrikaderar sig bakom tystnad, surhet eller martyrskap. Och den efterlängtade semesterledigheten blev inte så kul för någon.

Lösningen heter kommunikation. För att kommunikation ska fungera behövs dels att vi tydligt kan uttrycka våra tankar, känslor och behov. Det krävs också att vi kan, och är villiga, att lyssna. Båda delarna är svårt när vi befinner oss i anfall eller försvar.

Därför är det smart att ta hjälp av en utomstående och objektiv person. Därför finns det samtalsterapeuter och parterapeuter. Om du vill.

Vi tjänar på att ha en tydlig kommunikation. Ofta missuppfattar vi varandra för att vi tror att vi pratar om samma sak. Men i själva verket har vi helt olika bild av det vi menar.

Om jag tex nämner ordet ”katt” utgår jag från att alla förstår vad jag menar. Men snart visar det sig att medan jag avsåg en stor grårandig bondkatt så tänkte någon annan på en liten svart kattunge, en tänkte på porslinskatten i sin mormors fönster, en annan på Pelle Svanslös och en blev mest påmind om sin kattallergi.

När vi kan få så helt olika bilder av detta konkreta och enkla ord är det inte konstigt om det blir ännu svårare när vi kommunicerar kring mer abstrakta begrepp. Vi kanske är överens om att vi ska ha en riktigt skön julhelg. Men vad händer om vi har helt olika bilder av vad en skön julhelg egentligen är?

Här gäller det att vi är tydliga i vår kommunikation. Att vi först och främst vet vad vi själva menar med en skön jul, att vi kan sätta ord på våra känslor, behov och förväntningar. Att vi sedan kan stå upp för oss själva och uttrycka dem. Att vi kan lyssna och fråga utan att värdera eller döma vad som är ”rätt” eller ”fel” bild av en skön julhelg. Om vi är medvetna om vilka bilder och förväntningar vi har och om vi kommunicerar dem tydligt i förväg minskar risken för besvikelse och missuppfattningar.

Som terapeut möter jag många olika bilder av julen. Bilder av härliga familjesammankomster, av ensamhet och utanförskap, av fylla och bråk, av högtid eller en ledighet som ger möjlighet att resa bort. Julen kan vara fylld av ångest och krav eller lugn och vila. Alltför ofta känns det som om vi inte riktigt kan påverka hur det blir. Vi blir offer för andras förväntningar och har inte riktigt formulerat våra egna. Från och med nu behöver det inte längre vara så.

Hur ser din bild ut av Julen? Och hur vill du ha en God Jul just den här julen?

Förra veckan skrev jag om hur vi kan få andra att göra som vi vill genom att vara tydliga i vår kommunikation, tala om vad vi ser, hur vi känner och vad vi vill. Men vad gör jag om den andre ändå säger nej?

Vad gör jag om jag till exempel tydligt uttryckt att ”Jag ser att du kommer försent till vårt möte. Det gör mig irriterad. Därför vill jag att du kommer i tid framöver. Är det ok för dig?” Och det andre svarar ”Nej. Jag tänker fortsätta att komma försent.”

Du kan då välja att fortsätta kommunikationen enligt den modell jag skrev om förra veckan: ”Jag hör att du säger att du tänker fortsätta att komma försent. Det gör mig förvånad. Jag vill att du förklarar hur du tänker”.

Fördelen med denna modell är att kommunikationen blir tydlig och icke-värderande. Den fördömer inte och projicerar inget på den andre.

Det bästa vid ett nej är alltid att stanna upp och inte agera på din impuls att gå till attack eller känna dig kränkt. Tillåt dig känna det du känner när du hörde svaret och se situationen som den är.

Du kan fråga dig själv om du kan göra något åt situationen som den är nu, efter svaret du fick. Hur du har möjlighet att agera beror bland annat på vilken relation du har till den andre. Om det är en vän, en familjemedlem, en kollega, chef eller en anställd. Det beror även på vilken relation du vill ha med den andre framöver.

Utifrån hur situationen är nu när du tydligt vet att den andre avser att fortsätta komma försent kan du välja hur du vill agera. Om det gäller en anställd kanske du väljer att förklara vilka konsekvenser det får om hen fortsätter komma försent, och sedan upprepa ditt krav på att komma i tid. Om det gäller en vän kanske du väljer att acceptera att vännen inte vill passa tider, och sedan kan du välja hur du vill förhålla dig till det.