Balsam Konsult

Ska du låta dina barn uppfostra dig? Är det inte tvärtom de vuxna som ska uppfostra barnen?

Självklart har föräldrarna och de vuxna ansvar för att ta hand om, skydda, leda och uppfostra barnen. Att ge varje barn det som barnet behöver utifrån barnets ålder och utveckling.

Men som föräldrar och vuxna kan vi också välja att förundras över hur mycket vi har att lära oss av barn. Alla barn föds perfekta. Det räcker med att se in i ett litet barns ögon för att se ljuset i deras person. De är precis som de ska vara och bär fröet till sin egen utveckling inom sig. Vi behöver inte lära barnet att vända på sig, krypa och resa sig. Allt vi behöver göra att ge barnet de bästa förutsättningarna för att utvecklas. Vi behöver inte lära barnet Mindfulness, ett barn är naturligt mindfullt, öppet, nyfiket och fokuserat. Tänk bara hur länge ett barn kan sitta och betrakta en liten myra som råkar komma i dess väg. Men istället för att förundras över barnets naturliga förmåga och lära oss något om livet och oss själva är det lätt hänt att vi istället säger ”Skynda dig nu, vi har bråttom!” Vi uppfostrar barnet att splittra sin uppmärksamhet, att det alltid finns något viktigare än att vara här och nu. Om vi istället låtit barnet uppfostra oss, om vi valt att lära oss något av barnets naturliga förmåga, så kanske vi inte som vuxna behövt stressa iväg till alla våra yogaklasser och mindfulnessföreläsningar. Som vi som vuxna nu behöver just för att vi fostrats att stressa, oroa oss och att vi inte riktigt duger som vi är.

Vi har alla varit barn och en gång ägt barnets ljus och förmåga att bara lysa. Vi har också alla haft en barndom och en uppväxt som lärt oss att dölja vårt ljus bakom rädslor och skam, borden och måsten. När vi får egna barn, eller möter andras små barn, får vi en ny chans. En möjlighet att lära oss av barnen. Och därigenom hitta tillbaka till glömda delar av oss själva.

Många längtar efter att känna lugn. Ju fortare livet springer, ju högre krav vi har på oss, ju högre förväntningar och ju mer som måste hinnas med i vardagspusslet desto större blir längtan efter lugn. Lugn och ro. Lugn, tystnad och stillhet. En lugn oas att vila i och hämta kraft från.

Så vad kan vi göra för att känna lugn inom oss? Många upplever att man hittar ett lugn i naturen. Det lugnar vår stressade hjärna att gå i skogen, omgiven av grönska och tystnad. Havet och stranden kan lugna. Det är vilsamt att betrakta horisonten långt där borta, utan störande intryck i vår omedelbara närhet. Vi kan riktigt förnimma hur vår urgamla hjärna njuter av att vistas i sin urgamla miljö, naturen.

Många tycker att det är lugnande och avstressande att ta en massage eller en dag på spa för att få fart på kroppens egna ”lugn och ro hormoner”. Andra tar en genväg till lugnet via medicin eller alkohol.

Nackdelen med alla dessa vägar till det åtråvärda lugnet är att de är omvärldsberoende. De är beroende av att vi befinner oss på en viss plats eller en viss miljö eller i en speciell situation. När vi förflyttar oss från just denna del av omvärlden tillbaka till vardagen så försvinner oftast känslan av lugn. Och snart är vi tillbaka i den vanliga stressen och oron igen.

Det som egentligen behövs är ett ”mitt i smeten lugn”. Ett inre lugn som är portabelt. Som vi kan bära med oss var vi än befinner oss och vad vi än gör. En källa av lugn som vi har ständig tillgång till eftersom vi bär den inom oss.

Så hur kan vi hitta vägen till detta portabla inre lugn? Vi kan prova lite olika stigar i vårt sökande efter den inre källan av lugn. Stigarna kan vara andning, mindfulness eller yoga. Andra stigar kan vara bön eller meditation. När vi hittat en stig vi känner oss bekväma med att gå kan vi använda den så många gånger att det blir en väg. En väg som är lätt att hitta och använda oss av närhelst vi behöver lugn. Till slut blir vägen så självklar att vi använder den automatiskt.

Förra veckan skrev jag om att hjärnan blir bra på det vi tränar. Och vi kan träna på att känna lugn. Och att hitta det inom oss.

Förra veckan skrev jag om att vi kan använda Mindfulness för att bli mer närvarande här och nu. Och att vi då kan uppleva livet mer intensivt och få en högre kvalitet på möten med andra människor.

Vi kan också använda Mindfulness för att höja vår medvetenhet och utifrån detta göra medvetna val. Att helt enkelt utifrån vårt varande välja vårt görande. Istället för agera utifrån gamla mönster eller låta oss kidnappas av intellekt, känslor eller impulser och agera utifrån dem.

När vi kan stanna upp och observera hur det är just nu, när vi kan observera våra fysiska förnimmelser just nu, våra tankar just nu, våra känslor just nu, vår intuition just nu, våra önskningar just nu. När vi kan stanna upp i detta, utan att värdera eller jämföra, ja då kan vi komma i kontakt med vår innersta kärna av medvetenhet. I denna innersta kärna finns essensen av den vi är. Själva guldkornet som vi alla föds med.

Egentligen behöver vi återknyta kontakten med denna innersta punkt av medvetenhet för att verkligen vara den vi är. Allt annat är egentligen vad vi har, till exempel egenskaper, utbildning, erfarenheter, tankar, känslor och rädslor.

Utifrån den innersta punkten av medvetenhet, av den vi är, kan vi sedan välja vad vi ska göra. Vilka åsikter vi vill ha, hur vi vill behandla oss själva och andra, vad vi vill äta till middag och vad vi vill jobba med.

Att vara närvarande och att bli medveten. Att utifrån att vara välja vad vi vill göra. Det är enkelt men det är inte lätt. Mindfulness är bara en av många vägar att uppnå detta. Det bästa vi kan göra är att börja träna, steg för steg. Du kan hitta enkla och funktionella mindfulnessövningar på www.mindfulnesscenter.se

Du såklart också varmt välkommen till mig. Efter att ha mediterat i många år gick jag utbildningen till mindfulnessinstruktör 2010. Jag integrerar också mindfulness med samtalsterapi och coaching när mina klienter behöver det.

Mindfulness inte något nytt utan bygger på uråldrig buddistisk zenmedititation. Det som är ”nytt” med Mindfulness är att:

– man utvecklat meditationsövningar som är anpassade till vårt moderna liv vilket gör att det är enkelt att ta till sig och använda.

– man rensat bort alla religiösa inslag vilket gör att Mindfulness kan användas fritt av alla överallt.

– det under de senaste åren forskats mycket på effekterna av Mindfulness vilket innebär att metoden nu är evidensbaserad och används strukturerat inom företag, vård och skola.

Mindfulness kallas på svenska Medveten Närvaro.

Vi kan börja träna Medveten Närvaro genom att fokusera på vår andning, andningen är central i Mindfulness. Vi kan också träna oss på att använda våra sinnen, att verkligen se färger, former, detaljer, nyanser. Att verkligen lyssna fokuserat på alla ljud vi omges av. Att ta in smaknyanserna och konsistensen i det vi äter och dricker istället för att bara kasta det i oss. Att notera dofter, starka och flyktiga, behagliga och obehagliga. Att använda vårt känselsinne, alla de små känselnerverna i vår hud. Att notera rörelserna i vår kropp.

Mindfulness handlar mycket om att bli medveten om hur det är, här och nu. Själva livet är ju faktiskt det som är, här och nu. Genom att bli mer närvarande upplever vi livet mer intensivt och får en högre  kvalitet i upplevelser och möten.

Tycker du att det låter flummigt? Tänk då på skillnaden i att möta en människa som verkligen ser dig, som lyssnar uppmärksamt och som verkligen känns närvarande. Eller att möta en människa som har sina tankar på vad den ska göra efter ert möte, sin blick på en punkt strax bakom dig och sin hand på mobilen. Vad är skillnaden för dig?

Genom Mindfulness, Medveten Närvaro, kan du bland annat få en högre kvalitet i möten med andra människor. Antingen det handlar om ett kundsamtal eller relationen till dina barn.

Förra helgen var jag på en retreat i Mindfulness och kom hem både avslappnad och full av energi. Jag kände mig extra jordad, närvarande och tillitsfull inför livet.

Igår fick jag en prövning att testa mig själv i praktiken. Det var som om livet skickade mig en testuppgift för att kolla hur Mindfull jag är när det gäller…

Jag vet att teknikstrul utlöser en stressreaktion hos mig. Och igår morse upptäckte jag att min dator inte fungerade. Jag kom inte ut på nätet och det gick inte ens att jobba offline med de viktigaste programmen. Det hjälpte inte att starta om. Jag kände hur stressen ökade. Jag fick ”katastrofbilder” av vad som skulle hända när jag inte kunde betala mina räkningar, inte fakturera, inte blogga, inte förbereda en föreläsning jag ska ha nästa vecka. Adrenalinet steg, andningen stängdes av, jag kunde inte tänka klart och paniken kom smygande. En person som bor hos mig kom och frågade försynt ”om inte wi-fi fungerade?”. Jag kände irritationen välla fram och öka min stressreaktion. Jag fick en impuls att skrika okontrollerat. Eller bryta ihop och börja gråta. Eller bara strunta i allt och hoppas att det skulle lösa sig själv.

I detta läge sa jag till mig själv:

Stopp! Stanna! Andas!

Observera! Konstatera hur det är: datorn fungerar inte just nu, jag kan inte göra det jag planerat just nu. Jag kan inte lösa datorproblemet själv. Detta stressar mig. Om några timmar ska jag åka till jobbet och ha klientmöten. Då vill jag fokusera på dem och vara fullt närvarande där, utan att låta datorstress påverka mig.

Acceptera! Så här är det. Jag önskar att problemet inte fanns. Och det finns.

Svara! I Mindfulness innebär detta att jag bestämmer mig för hur jag vill agera. Jag kan välja att släppa problemet utan att agera. Men i mitt fall med datorstrulet både behövde och ville jag lösa problemet. Jag valde att börja med internetuppkopplingen, det löste jag enkelt genom ett telefonsamtal till min internetleverantör. Nästa problem var programvaran som inte fungerade. Jag lyckades få telefonkontakt med en support på Microsoft. Efter en timme i telefon fick han ta över och fjärrstyra min dator för jag valde att åka till jobbet och mina klientmöten. När jag kom hem på kvällen hittade jag ett meddelande från supporten att han tyvärr inte lyckats få programmet att fungera. Jag kände att mina känslor av frustration, oro och panik var på väg tillbaka. Jag sa till mig själv: Stopp! Observera! Bestäm hur du vill hantera det som är! Och jag ringde en person jag känner och litar på, min livlina i allt datortrassel. Efter några timmar fungerade programmet igen. Tack Lars!

Vad lärde jag mig av denna prövning? Jo, att jag tränat Mindfulness så många år att det nu bland annat blivit en självklar metod att hantera stresspåslag. En metod som fungerar.