Balsam Blogg

Hej alla!

Jag heter Kerstin Nyström och arbetar med att odla människor. Det är det roligaste och mest intressanta jag vet!

På min fritid tycker jag också om att odla växter. Ofta har har jag fått aha-upplevelser om människoodling när jag arbetat i min trädgård. Nu vill jag gärna dela mina tankar och betraktelser med dig. Det är min förhoppning att du ska hitta inspiration för just ditt liv. Du får gärna kommentera bloggen på Balsams facebook! Och dela gärna med dig av sidan till andra!

Klicka på rubriken Hej alla om du vill prenumerera på Balsam Blogg!

De flesta av de vackra fotona är tagna av min barndomsvän Ann-Christine Påhlson. Du hittar fler av hennes bilder på http://faialflores.wordpress.com/about/

Om våra relationer efter semesterledigheten

Ofta händer det mycket i våra relationer under semesterledigheten. Vi har mer tid för partner, familj och vänner och umgås på ett annat sätt än under arbetsperioder. Detta kan leda till att vi kommer varandra närmre och att vi får fina upplevelser tillsammans. Vi utvecklar och stärker vår ”flock” och går in i höstmånaderna med ny energi.

Men semesterledigheten kan också vara påfrestande för våra relationer. Skilsmässostatistiken är på topp efter sommaren, liksom efter julledigheten. Vad beror det på? Det är såklart individuellt. Det blir svårare att undvika konflikter genom att fly in i vardagsrutiner och jobb. Gammalt tjafs kommer lätt upp till ytan när man ”måste” umgås intensivt. Många dricker mer alkohol på semestern än annars. Men framför allt är mitt intryck att det beror på att man haft olika förväntningar på ledigheten. Och att man inte kommunicerat sina förväntningar tydligt med omgivningen.

Om den ena partnern förväntat sig att äntligen få vila, kanske att den andre ska ta över ansvaret för barn och matlagning. Och den andre partnern förväntat sig att äntligen få ägna sig helhjärtat åt sin hobby. Och man inte kommunicerat sina respektive förväntningar, ja, då blir det problem.

Om man dessutom lägger ansvaret på partnern, eller omgivningen, för att man själv ska få det man behöver och må bra. Ja, då är risken att man även riktar sin ilska och besvikelse på omgivningen när det inte blev som man förväntat sig.

Om man låter sin besvikelse ta sig uttryck i anklagande attacker väcks automatiskt ett försvar hos den andre. Försvaret kan ta sig uttryck i en aggressiv motattack eller genom att man barrikaderar sig bakom tystnad, surhet eller martyrskap. Och den efterlängtade semesterledigheten blev inte så kul för någon.

Lösningen heter kommunikation. För att kommunikation ska fungera behövs dels att vi tydligt kan uttrycka våra tankar, känslor och behov. Det krävs också att vi kan, och är villiga, att lyssna. Båda delarna är svårt när vi befinner oss i anfall eller försvar.

Därför är det smart att ta hjälp av en utomstående och objektiv person. Därför finns det samtalsterapeuter och parterapeuter. Om du vill.

 

Om hållbarhet och att skapa en hållbar tillvaro

Det skrivs alltmer om begreppet hållbarhet och jag träffar allt oftare människor som arbetar med hållbarhet inom olika områden.

Samtidigt träffar jag i mitt arbete som samtalsterapeut klienter som uttrycker att deras tillvaro håller på att falla isär, det som de trodde var hållbart hos arbete, familj, vänner, välmående och allmän världsbild har börjat vackla eller försvinna.

Så vad menar vi egentligen med hållbarhet? Från början användes begreppet mest i samband med hållbar miljö och hållbar ekonomi på global nivå. Nu pratar man också om vikten av att skapa hållbara samhällen och hållbara företag. Egentligen handlar det om hållbar lönsamhet och överlevnad. Och hållbarhetstänkandet är kopplat till en, ofta outtalad, tidsaspekt. För hur länge ska hållbarheten vara? Kanske till nästa mandatperiod, nästa bolagsstämma? Eller till nästa generation, eller till den egna pensionsdagen?

Själv har jag valt att arbeta med människor och människors utveckling. En aspekt av detta kan vara att skapa en hållbar tillvaro på individnivå. Många är fokuserade på tryggheten i en god hälsa, jobb, inkomst och den närmsta familjen. Man vill ”hålla” fram till helgen eller semestern eller tills barnen blir stora nog att klara sig själva. Livet blir som en hinderbana där det gäller att hålla ut tills man kommer i mål. Andra har andra perspektiv, man vill inte bara överleva utan också uppleva glädje och en känsla av meningsfullhet i livet.

Även om vi ordnar våra liv på bästa sätt och tar ansvar för att både vi själva och vår omgivning ska hålla och må bra på både kort och lång sikt så kan vi drabbas av sådant vi inte kan påverka. Sjukdom, förluster, olyckor, övergrepp eller något annat som orsakar en chock eller livskris. Även sådana händelser är en del av livet. Och det är då den verkliga hållbarheten visar sig i förmågan att komma tillbaka efter krisen.

Långsiktig hållbarhet handlar inte om att aldrig hamna i svårigheter. Det handlar om att hantera svårigheterna och komma tillbaka. I bästa fall lite klokare. För att kunna skapa den hållbarhet vi vill ha utifrån vår nya erfarenhet.

 

Detta inlägg är en favorit i repris från 2016