Om avundsjuka

Avundsjuka är en av de där känslorna som vi skäms för att vi har. Vi pratar inte gärna om avundsjuka, i alla fall inte när det är vi själva som känner avund. Och känslan kan verkligen bli som en sjuka som förgiftar våra relationer och vår syn på tillvaron.  Men framför allt förgiftar den vårt eget liv.

Vi kanske känner oss avundsjuka på andra som har det bättre, är mer framgångsrika, lever i en lyckligare relation. Som har mer pengar, finare hemma eller verkar ha mycket roligare i livet. Och eftersom känslan avund är obehaglig, och skamlig, så gör vi vårt bästa för att trycka ner den. Kanske pyser den ut ibland genom en syrlig kommentar eller genom att vi beter oss som offer. Men där under fortsätter den giftiga avundsjukan att leva sitt eget liv och styra vårt agerande, medvetet eller omedvetet.

Så hur kan vi då hantera känslan avundsjuka?

Istället för att trycka bort den kan vi göra tvärtom och ta den på allvar hos oss själva. Känslan avundsjuka kan vara kopplad till känslor av sorg och saknad. När jag som samtalsterapeut arbetar med avundsjuka hos mina klienter hittar vi ofta ett litet sorgset barn. Avundsjuka handlar i grunden om att andra har något som jag också vill ha och vi kan komma i kontakt med ett Inre Barn som fortfarande sitter ensam i ett hörn och ser hur andra får det som hon också hade behövt. Det kan handla om allt från uppmärksamhet och uppskattning till skydd från misshandel och övergrepp. Det kan handla om att alltid vara den som får skäll och blir utsedd till syndabock istället för att få förståelse och kärlek. Det kan handla om otroligt olika saker; men grundkänslan är att andra får något som jag också hade behövt få.

Om ingen vuxen ser det som händer och tar ett vuxet ansvar för att lösa situationen får barnet lösa det på barnets sätt. Ofta genom olika anpassningsstrategier. Men nu när vi själva är vuxna har vi möjlighet att faktiskt se det som det är, och som det var, och ta vår känsla av avundsjuka på allvar.

Genom Acceptans får vi nu möjlighet att bearbeta känslan avundsjuka istället för att dölja den bakom skam. Vi har alltid rätt att känna det vi känner. Och som vuxna kan vi välja hur vi vill hantera vår känsla av avundsjuka.

Vi kan till exempel:

  • Säga som det är: ”Åh, vad jag blir avundsjuk när jag ser dina semesterbilder! Jag skulle också vilja åka på en härlig resa!” Bara genom att sätta ord på våra känslor tar vi bort skammen.

 

  • Vända avundsjukan till beundran genom att säga: ”Jag beundrar dig som klarat av att ge ut en bok och komma med på TV! Det skulle jag också vilja göra!”

 

  • Ge dig själv det du verkligen behöver när du sett vad din avundsjuka handlar om. Genom att ta dina känslor och behov på allvar och bestämma dig hur du vill agera kan du i nutid ta ett vuxet ansvar för dig själv.

 

Till bloggen