Balsam Blogg

Hej alla!

Jag heter Kerstin Nyström och arbetar med att odla människor. Det är det roligaste och mest intressanta jag vet!

På min fritid tycker jag också om att odla växter. Ofta har har jag fått aha-upplevelser om människoodling när jag arbetat i min trädgård. Nu vill jag gärna dela mina tankar och betraktelser med dig. Det är min förhoppning att du ska hitta inspiration för just ditt liv. Du får gärna kommentera bloggen på Balsams facebook! Och dela gärna med dig av sidan till andra!

Klicka på rubriken Hej alla om du vill prenumerera på Balsam Blogg!

De flesta av de vackra fotona är tagna av min barndomsvän Ann-Christine Påhlson. Du hittar fler av hennes bilder på http://faialflores.wordpress.com/about/

Om sexuella övergrepp

Under mina år som samtalsterapeut har jag mött många klienter som varit med om sexuella övergrepp. De har utsatts för sexuella övergrepp av föräldrar, syskon, mor- eller farföräldrar, andra släktingar, vänner till familjen, tränare, kompisar eller ungdomsledare. Som vuxna kan de ha utsatts av kollegor, chefer eller helt främmande människor i olika sammanhang.

När de kommer till mig är det ofta första gången de berättar om övergreppen. Ensamma har de burit skammen, skulden och alla känslor själva, under många, många år. Några har försökt berätta tidigare och då blivit bemötta på ett sätt som inneburit ytterligare ett övergrepp. Ett känslomässigt övergrepp av att inte bli trodd, skuldbeläggning genom ”Varför sa du ingenting???”, skambeläggande ”Det hände väl för att du uppförde dig på fel sätt???”.

Många har upplevt sådant bemötande som lika traumatiskt som övergreppen i sig. Det har befäst upplevelsen av att det var nog ens eget fel att man blev utsatt för kladdande, tafsande, våldtäkt eller incest. Det har befäst känslan av att man var nog inte värd bättre.

Blir man utsatt för sexuella övergrepp som litet barn kan man inte berätta vad som hänt. Kanske är man så liten att man helt enkelt inte har orden och inte förstår vad som händer. I stället visar barn tecken på sexuella övergrepp genom mardrömmar eller ont i magen. De visar genom att bli aggressiva, apatiska, undvikande eller genom att upprepa övergreppen i sina lekar. Barn är helt beroende av att det finns vuxna som kan, och vågar, se tecknen. Vuxna som tar hand om barnet och hjälper det att bearbeta vad som skett. Om det inte finns sådana vuxna lär sig barnet att detta är ingenting som är värt att bli sett, ingenting man pratar om och ingenting man kan förvänta sig bli skyddad ifrån. Barnet måste bära allt inom sig och klara sig själv. Det finns många vuxna som bär ett våldtaget, ensamt och skambelagt barn inom sig. Ett barn som ingen någonsin har lyssnat på.

Blir man utsatt för sexuella övergrepp som vuxen har man, åtminstone teoretiskt, en möjlighet att själv söka hjälp. Man har möjlighet att själv anmäla den kriminella handling som ett sexuellt övergrepp är. Om man då blir misstrodd och hånad, belagd med skuld och skam får det allvarliga konsekvenser för den som redan blivit utsatt för övergrepp.

Att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp påverkar oss för resten av livet. Inte bara sexuellt. Det påverkar vår självkänsla, självbild, våra relationer och vårt agerande.

Den dag vi bestämmer oss för att våga berätta om övergreppen är det livsviktigt hur vi blir bemötta. Det går att läka de känslomässiga och själsliga såren efter sexuella övergrepp. Om vi blir sedda och bemötta på det sätt som vi hade behövt bli redan när övergreppen skedde.

Just nu hoppas jag att alla som delar sina erfarenheter av sexuella övergrepp i sociala medier på #metoo blir bemötta på ett seriöst och respektfullt sätt. Så att inte skambördan blir tyngre utan lättare.