- När tillvaron trasslar -
Jag heter Kerstin Nyström och arbetar med att odla människor. Det är det roligaste och mest intressanta jag vet!
På min fritid tycker jag också om att odla växter. Ofta har har jag fått aha-upplevelser om människoodling när jag arbetat i min trädgård. Nu vill jag gärna dela mina tankar och betraktelser med dig. Det är min förhoppning att du ska hitta inspiration för just ditt liv. Du får gärna kommentera bloggen på Balsams facebook! Och dela gärna med dig av sidan till andra!
Klicka på rubriken Hej alla om du vill prenumerera på Balsam Blogg!
De flesta av de vackra fotona är tagna av min barndomsvän Ann-Christine Påhlson. Du hittar fler av hennes bilder på http://faialflores.wordpress.com/about/
Häromdagen hade jag bokat in en dag hemma för att skriva några texter som jag ville ha färdiga den veckan. Jag hade egentligen hela dagen på mig för att jobba med detta. Men stället för att använda min effektiva sida blev det en dag av att skjuta upp saker jag egentligen planerat att göra.
Innan jag började skriva kollade jag mailen. Där var ju en del att svara på och plötsligt befann jag mig på facebook där det också var en del att svara på. Inbillade jag mig alltså, i själva verket ägnade jag en god stund åt att surfa runt och kolla läget. Nej minsann, lika bra att ta en kopp kaffe. Tittade ut genom fönstret och såg att uppfarten behövde skottas. Och när jag ändå var ute kunde jag ju lika gärna fylla på fågelfrö och fixa lite annat smått och gott. När jag kom in tyckte jag att det var lite kallt att sätta mig att skriva, bäst att tända en brasa. Och hoppsan, blommorna behövde visst vattnas! När jag hämtade vattenkannan i tvättstugan såg jag att tvätten torkat och bara väntade på att bli hopvikt. Lika bra att göra det på en gång. Och då fick jag syn på några tidningar som låg och skräpade i sovrummet, lika bra att ta bort dem och lägga i återvinningskassen. Den var ju ganska full förresten, kanske läge för en liten promenad till containern? Nej, nu fick jag väl ändå skärpa till mig och sätta mig och skriva. Fast först måste jag lägga in lite mer ved. Och kolla ett meddelande på facebook. Nu ringde telefonen också, ett viktigt samtal som jag verkligen behövde ta. När vi pratat klart kom jag på att jag borde ringa några andra samtal.
Nej, men nu var det väl ändå skärpning! Sätt mig ner och börja skriv! Hur svårt kan det vara? Sa jag till mig själv och tog en kopp kaffe till medan jag började känna mig sugen på lunch. Men först måste jag lägga in lite mer ved.
Sådana här dagar av att såsa runt och skjuta upp saker har vi väl alla ibland. De kan till och med behövas som motvikt till andra dagar där varje minut är inbokad. Men om uppskjutande blir en vana, om vi ofta har svårt att få det gjort som verkligen är viktigt för att nå våra mål, då kan det vara fråga om äkta prokrastinering. Och då är det dags att förändra vårt invanda beteende för att hitta ett nytt som tjänar oss bättre.
Detta inlägg är en favorit i repris från januari 2016.