Livsregler

Såhär i Allhelgonatid kommer jag att tänka på en resa jag gjorde på Madagaskar för många år sedan. I det madagaskiska samhället är familjen mycket viktig och består både av nu levande och döda familjemedlemmar. Ibland öppnar man gravarna, tar fram de döda och har stor fest tillsammans. Nytillkomna barn visas för de döda och efter festen får den döde ny svepning och placeras åter i sin grav.

Av en slump fick jag möjlighet att vara med på en sådan s k likvändning. Det var otroligt mycket folk i olika åldrar som samlats på begravningsplatsen. Alla klädda i sina finaste kläder, musiken skrällde, man åt och dansade och festade. Jag, som inte kunde språket, deltog mest genom att helt fascinerad iaktta detta helt unika evenemang.

Vi kanske tycker att det är lite udda att inkludera våra förfäder på detta handgripliga sätt. Men även om vi inte bokstavligen tar fram dem ur sina gravar så påverkar tidigare generationer våra liv mer än vi kanske är medvetna om. Våra föräldrar är uppfostrade av sina föräldrar, som är uppfostrade av sina föräldrar, som i sin tur är uppfostrade av sina föräldrar. På detta sätt överförs värderingar, världsbilder och ”sanningar” som kan överleva många generationer trots att de för länge sedan spelat ut sin roll.

I mitt arbete som samtalsterapeut möter jag ofta klienter som omedvetet styrs av sådana gamla familjesanningar. I vissa familjer kan reglerna säga: ”I vår familj klarar vi oss själva.” Underförstått att vi behöver ingen hjälp, vi är inte svaga, veka, sjukliga eller odugliga som andra familjer kan vara.

I andra familjer kan de nedärvda familjelagarna säga: ”Tro inte att du är något.” Underförstått ska du inte sticka ut, inte ha ambitioner, inte tro att du är värdefull eller kan förändra något i ditt liv.

Extra tydliga kan gamla regler bli när det handlar om mat och ätande. Kanske har du hört människor som stått inför buffén eller julbordet och sagt ”Det är bäst att passa på!” Underförstått att det är bäst att passa på att äta när det finns fri tillgång till mat för man vet ju aldrig när man får äta sig mätt nästa gång.

Dessa gamla regler kanske en gång tjänade vår överlevnad, i en annan tid med helt andra förutsättningar. För generationer sedan när många hade det fattigt var det inte självklart att det alltid fanns tillräckligt med mat. Då blev ju en logisk regel att ”passa på” att äta så mycket som möjligt när det gick. Men idag är det osannolikt att buffébordet kommer att följas av hungersnöd. Ändå fortsätter vi att låta oss påverkas av sanningarna som gällde på 1800-talet.

Vi behöver bli medvetna om dessa ärvda familjesanningar och livslagar som fortfarande styr oss trots att de är förlegade och numera hindrar oss mer än de tjänar oss. Då kan vi göra andra val som utgår ifrån vad vi behöver i våra liv idag.

Jag önskar dig en fin Allhelgonahelg. Ett sätt att hedra de döda kan vara att fråga dig själv vilka av deras livsregler som du fortfarande lever efter.

Till bloggen