Balsam Konsult

I lördags var jag på barndop. En fantastiskt söt liten flicka kom till världen i våras och nu var släkt och vänner samlade, glada och stolta. Livet ligger framför detta älskade lilla barn och jag fylldes av hopp och glädje i mitt hjärta.

Jag var fortfarande kvar i denna stämning när jag på söndagen fick veta att en av mina klasskamrater från gymnasiet gått bort i cancer. Glädjen förbyttes i sorg och vemod. Lilla U, jag minns hennes smilgropar och kan höra hennes skratt när vi hängde i korridoren och från det oändliga antal återträffar vår klass haft efter studenten.

Födelse och död. Det är ofta när vi kommer i kontakt med sådana händelser som vi börjar fundera över själva Livet, det som pågår mellan födelsen och döden. Vad är viktigt? Vad är meningen med just mitt liv? Vad är det jag kommit hit för att lära mig? Vad är mitt bidrag till den här världen?

Jag kommer ofta i kontakt med de här frågorna i mitt arbete som terapeut. Jag ser det som ett uttryck för vår andliga längtan, en längtan efter att vara mer än våra tankar, känslor och kropp. En längtan som går bortom behovet att vara framgångsrik ekonomiskt eller socialt. En längtan efter en högre mening.

Det finns givetvis inget självklart svar. Många, många vägar bär till Rom och många vägar bär fram till det som är rätt för var och en av oss. Den viktigaste början är kanske insikten att vi har möjlighet att vi är fria att välja vilken väg vi vill gå just nu. Och att vi alltid har möjlighet att välja om på nytt.

Jag tänker på Karin Boyes välkända rader ur dikten I rörelse:

Nog finns det mål och mening i vår färd – men det är vägen som gör mödan värd.