Att välja attityd

När jag var ung student och pluggade till beteendevetare så arbetade jag samtidigt extra som kriminalvårdare på en av landets, då i alla fall, tyngsta ungdomsvårdsskolor. På introduktionsutbildningen för oss vikarier fick jag inblick i den värld som de tonåriga intagna kom ifrån. En värld av dysfunktionella familjer, kriminalitet, vanvård, våld och droger. Vissa av ungdomarna var omhändertagna enligt socialtjänstlagen, andra var dömda för stölder, rån, misshandel eller mord.

Jag förstod snabbt att jag måste ha en strategi för att klara av jobbet på denna potentiellt farliga arbetsplats och funderade över vilken roll jag ville ta. Jag hade varken erfarenhet eller personlighet för att kunna agera som Plit. Jag var för ung för att vara Mamma. Att vara Kompis var uteslutet. Till slut bestämde jag mig för att använda mig av attityden Storasyster, en roll där jag kände mig trygg och bekväm och som kunde fylla en funktion för dessa tuffa och struliga killar.

Vad som än hände betraktade jag dem genom mina Storasysterögon. Vad de än gjorde behandlade jag dem som mina yngre bröder.  När jag tillrättavisade dem, blev arg på dem, skrattade med dem. När jag åt måltider med dem, besökte dem i skolan eller pratade med dem om allt från det lämpliga i att duscha varje dag till det olämpliga i att stjäla bilar på permissionen. När jag satt på deras sängkant och lyssnade och kliade dem på ryggen för att lugna. När jag tvingade dem att stiga upp på morgnarna. Hela tiden betraktade jag dessa våldsamma killar som mina småbröder. Det hände att jag fick kritik från någon av de tuffare vårdarna som inte gillade om jag gav någon en kram. Men jag stod på mig och hävdade att de behövde kärlek.

Jag vet inte om jag gjorde rätt, men det fungerade. Jag var aldrig rädd, jag hade aldrig några rymningar och jag blev aldrig anfallen eller nerslagen. En gång ville en av de intagna att jag skulle följa med in på hans rum där han tyst visade ett stickvapen som en av de andra intagna smugglat in och tvingat honom att gömma, och jag kunde diskret ta det med mig. En annan gång blev jag visad djupa brännmärken som de andra intagna gjort på honom. Detta kunde jag rapportera till ledningen som hanterade situationen snabbt och professionellt. På så sätt kunde min Storasysterattityd tjäna både mig, de intagna och hela avdelningen.

Jag lärde mig mycket under mina år på det här jobbet. En av de viktigaste sakerna var styrkan och makten i att kunna välja attityd. Att vi har möjlighet att medvetet välja med vilka ögon vi betraktar både oss själva och vår omgivning. Att denna attityd automatiskt manifesteras i vårt agerande och påverkar våra relationer. Om jag t ex betraktar mig själv som värdefull eller värdelös kommer det att påverka mitt agerande och de signaler jag sänder ut till andra. Om jag väljer attityden vänlighet eller misstänksamhet kommer jag att se helt olika saker hos mina medmänniskor.

Om du vill kan du göra ett experiment:

1.Välj ut en person, det kan vara vem som helst, och berätta inte att du just valt den för ett experiment.

2.Bestäm din för att inta en Vänlig attityd och betrakta personen utifrån vänlighet i ditt hjärta. Lägg märke till vad som händer i dig och i kontakten mellan er.

3.Bestäm dig sedan för att betrakta samma person utifrån en Misstänksam attityd och notera vad som händer i dig och i kontakten mellan er.

Om du vill får du gärna skriva till mig och berätta vad du kunde observera!

Till bloggen