Att tillåta sig drömma om framtiden

En gång satt jag med en klient som hamnat i en påfrestande situation ekonomiskt. Teoretiskt sett hade hen haft möjlighet att efter ett långt yrkesliv som högavlönad bygga upp en ekonomisk buffert för sämre tider. Men det hade hen inte gjort och nu var situationen som den var. Efter en stund sa hen: ”Jag har egentligen aldrig sett en framtid för mig själv.”

Att inte se en framtid. Det är tungt. Att inte tillåta sig drömma om framtiden kan påverka oss på många sätt, inte bara ekonomiskt utan även vår självbild, våra tankar, känslor och valmöjligheter. Att tillåta sig drömma om framtiden innebär att vi någonstans har en vision om hur vi vill ha det, vad vi längtar efter. Det kan handla om att stå på scen, att hitta kärleken, att ha en egen familj, att få jobba med det som vi i hemlighet brinner för. Att resa jorden runt, att vinna ett VM-guld eller att bidra till fred i världen. Våra drömmar målar upp en bild av hur vi egentligen längtar efter att ha det. Och denna bild kommer, medvetet eller omedvetet, att påverka våra val och riktningen i våra liv.

Nu kanske någon invänder att det inte räcker med att drömma om framtiden, man kan inte vara ”uppe i det blå” hela tiden. Nej, inte hela tiden. Drömmarna och visionerna behöver brytas ner till mål och sen behöver vi göra aktiviteter som för oss mot målen. Men om vi bara gör en massa aktiviteter utan att ha medvetna mål så blir aktiviteterna mest en sysselsättning som fyller tiden. Och om vi har bestämt våra mål utan hänsyn till våra drömmar, längtan och visioner så blir målen ibland som hindren på en hinderbana. Något som bara måste klaras av så snabbt som möjligt.

Att tillåta sig drömma om framtiden, att tillåta sig lyssna på sina drömmar och sin längtan, att tillåta även denna del att få finnas och få ta plats. Det är att ta sig själv på allvar.

Hur kommer våra val att påverkas om vi inte ser någon framtid? Det är en fråga att fundera över.

 

Till bloggen