Balsam Konsult

Jag pratar ofta med mina klienter om att se det stora i det lilla.

När man påbörjar sin terapi är det många som säger ”Jag vill ju bara vara lycklig!” Man har en längtan efter att snabbt lägga ner den börda man bär med sig, ofta sedan många år, och bara kunna känna sig fri och lycklig i tillvaron. Detta är ju en önskan man har all rätt att ha. Det är också en vägvisare som pekar på vad vi behöver och vad som vill komma fram i vårt liv just nu.

Och som alltid är det en väg att gå. Har vi länge befunnit oss i en sinnesstämning av hopplöshet, värdelöshet eller någon annan affekt som tagit över våra liv så kan det ta tid att hitta vägen ur detta träsk till ljusare och grönare marker. Ibland kan vägen kännas lång och svår. Vi behöver gå emot vår rädsla, våga pröva nya stigar. Vi behöver ibland slå följe med någon annan på vägen, det är bland annat därför vi terapeuter finns till.

Vi behöver också lära oss att se det stora i det lilla. Att se att varje litet steg vi tar är ett steg mot det vi strävar efter. Att tillåta oss se det som faktiskt händer på vägen. Att notera att vi kanske faktiskt skrattat för första gången på mycket länge. Att konstatera att vi faktiskt sagt Nej, och satt en gräns för någon som försökt få oss att göra något vi inte ville. Att se att vi faktiskt gjort ett medvetet val, även om det var i en liten sak.

Genom att träna oss själva på att se det stora i det lilla kan vi se att om vi kan sätta en gräns i en liten sak finns möjligheten att vi även kommer att kunna sätta en gräns i en större. Om vi kunnat skratta en gång finns möjligheten att vi kommer att kunna släppa fram glädje och skratt fler gånger.

Att se det lilla är en väg till att se det stora i oss själva. Och det stora i hela livet.

Jag kommer att tänka på några välkända diktrader av William Blake:

Att se en värld i ett sandkorn 
Och en himmel i en vild blomma, 
hålla oändligheten i sin handflata
och finna evigheten i en timme.