Att börja arbeta igen efter utmattningssyndrom

Ska Anna orka börja arbeta igen efter sitt utmattningssyndrom?

Anna har nu varit sjukskriven nästan ett år. Hon har kommit ur den förlamande tröttheten och lärt sig att hantera sina stressreaktioner. Hon har också lärt känna sig själv och de av sina egenskaper som tillåtit henne att driva sig själv in i utmattningssyndrom.

De yttre faktorerna som drev Anna in i sjukdomen fanns på hennes arbetsplats. Hög arbetsbelastning, oklara förutsättningar och en obalans mellan ansvar och befogenheter. Eftersom Anna var högpresterande och lojal hanterade hon detta genom att arbeta mer, slopa alla pauser och jobba över. Det som till slut knäckte Anna var en ny chef. En chef som var gränslös, oberäknelig och lynnig. Om chefen var på gott humör kunde Anna komma hem med en flaska champagne. Men om chefen var på dåligt humör kunde Anna få insinuanta och klagande mail på kvällar och helger.

Under sjukskrivningsperioden har Anna varit på några möten med sin chef. Det har blivit tydligt att Anna inte kan förvänta sig någon ”specialbehandling” och att chefen kräver att Anna ”ställer upp för företaget”. Efter dessa möten är Anna helt slut och börjar tvivla på att hon någonsin ska kunna komma tillbaka i arbete igen.

Vi arbetar med Annas situation i terapin och vi börjar med att observera och konstatera hur det är: Anna har älskat sitt jobb, kundkontakterna och de konkreta arbetsuppgifterna. Och hon har låtit en dysfunktionell chef driva henne in i sjukdom. Och om hon går tillbaka till samma arbetsplats kommer hon att hamna i samma dysfunktionella situation igen.

En del av Anna tänker att det var ändå ett roligt arbete och kanske hon kan hantera sin chef bättre nu? En del av Anna tänker att hon är så gammal och vem vill ha henne nu när hon varit sjukskriven så länge och inte ens kommer att orka jobba heltid? Och hur ska hon ens orka söka ett nytt jobb? Kanske ska hon börja frilansa? Eller ”slippa allt och sätta sig i kassan i mataffären”?

Så småningom kommer vi fram till hur Annas önskescenario ser ut; en anställning i samma bransch som tidigare men i ett sunt företag som värdesätter sin personal. Samt en möjlighet att få börja försiktigt med att jobba deltid. När Anna har sin målbild tydlig är nästa steg att berätta om den för vänner och bekanta. Och då visar det sig att Anna har ett mycket större och starkare nätverk än hon någonsin trott. Inom några veckor har hon fått ett konkret erbjudande från ett företag som känner Anna sedan gammalt och som nu behöver just hennes kompetens. Anna bestämmer sig för att tacka ja och börjar med att arbeta två timmar om dagen.

Tiden går och Anna kan så småningom gå upp till 50 och sedan till 75 %. Hon kämpar med att hålla sina gränser både med arbetstid och ansvarstagande. De gamla delarna i henne lockar och drar, ibland trillar hon dit men återtar snabbt kommandot igen över sig själv. Hennes nya arbetsgivare är mer än nöjda med hennes arbetsresultat och uppmuntrar henne att hålla sina gränser och prioritera sin hälsa. För de vill gärna behålla henne länge.

Tre år efter att Anna fick diagnosen utmattningssyndrom arbetar hon kvar på det nya företaget och trivs underbart bra.

Tack vare att hon blev sjuk, och tack vare att hon valde att ta hjälp och arbeta med sig själv istället för att ge upp, har Anna kunnat lämna en sjuk arbetsplats och arbetar nu på en frisk. Hon har lärt känna sig själv och tagit kommandot över sitt liv. Hon har fått en fördjupad relation med sin man och hon känner sig som en tryggare och mer närvarande mamma. Hon har ett nytt förhållningssätt till tillvaron.

Hon arbetar fortfarande 75 % och kanske kommer hon aldrig mer att kunna arbeta heltid. Men det känns inte längre lika viktigt för Anna i hennes nya liv.

 

 

Till bloggen