Balsam Konsult

Nej, det är inte bara tanken som räknas. Jag vet inte hur många gånger jag har hört det gamla ursäktande uttrycket ”Det är ju tanken som räknas…” när man vill ursäkta eller förklara varför man inte gjort det man säger sig ha tänkt. ”Jag skulle ju haft med mig en present… men det är ju tanken som räknas”. ”Jag hade ju tänkt höra av mig, men…”

Jag har mött människor som ensamma gått igenom tunga och svåra händelser i livet och där vänner långt efteråt säger: ”Jag har tänkt så mycket på dig, men…” Jag har varit på begravningar där släktingar med darrande röst hållit tal: ”Vi hade ju tänkt hälsa på, men…”

Nej, det är inte tanken som räknas. Det är handlingen.

Detta gäller gentemot andra, dina medmänniskor. Det gäller också gentemot dig själv. Det duger inte att du säger till dig själv att du har tänkt att göra något. Och att du sedan säger till dig själv att det är ju tanken som räknas… Att du har tänkt att du borde börja äta nyttigare. Eller börja träna. Eller söka ett annat jobb. Eller ta ledigt en dag i veckan. Det räcker inte om du verkligen vill något. Om du verkligen vill att något ska hända krävs att tanken följs av handling, av att du bestämmer dig för hur du vill agera på din tanke.

Visst finns det tankar som kanske bör förbli endast tankar. Kanske tjänar det inte dig att omsätta tankar på hämnd i handling. Eller tankar som säger att du har lust att vara riktigt elak mot någon. Eller att utöva din makt för att trycka ner någon som du tänker förtjänar det. Sådana tankar kan vi också ha eftersom vi är människor. Men inte heller här är det tanken som räknas. Den räknas inte förrän du faktiskt väljer att omsätta den i handling.

Tanken är fri. Vi har också ett fritt val att välja om och på vilket sätt vi vill agera på våra tankar.