Balsam Konsult

Vi fortsätter berättelsen om Anna som drabbats av utmattningssyndrom och hur vi arbetar med detta i samtalsterapin. Denna veckas avsnitt handlar om hur även Annas familj och relationer påverkades av Annas sjukdom.

Innan Anna blev sjuk var hon högpresterande, glad och drivande. Anna var den som skötte det mesta i familjen, maken var ofta bortrest med sitt jobb. Anna var den som ansvarade för logistiken, barnens aktiviteter, vännerna och det sociala umgänget. Hon var den som hann med allt och alla och som njöt av att det gick undan i tillvaron. Hemmet var stort, välskött och gästfritt. Anna och hennes man hade den perfekta familjen.

När Anna blev sjuk blev hon trött. Redan innan hon blev riktigt sjuk hade hon börjat bli lättirriterad och kort i tonen. Hon orkade inte riktigt med att barnen hade med sina kompisar hem efter skolan. Hon tyckte det blev stojigt och rörigt och helst hade hon bara velat vara ifred. Anna fick mer och mer dåligt samvete för trots att hon älskade sina barn började hon känna sig som en dålig mamma.

Annas man kände inte igen sin Anna. Ju mer utmattad och irriterad Anna blev desto mer började hennes man dra sig undan. Och Anna började tänka att hon inte längre räckte till, han hade nog tröttnat på henne och skulle lämna henne. Anna blev ledsen och arg och rädd. Hon visste inte vad hon skulle göra när hon inte längre kunde agera som vanligt och bara vara den glada, kompetenta kvinnan som fixade allt.

I terapin arbetade vi med Annas skuldkänslor gentemot sin familj. Vi arbetade också med skammen, den hemska skammen som sa att Anna inte längre dög som mamma och att det var fel på henne som inte kunde göra sin man glad och nöjd. Inlärd skuld och skam sitter ofta djupt så här fick vi återigen gå tillbaka till Annas barndom och uppväxt.

Vi arbetade också med att titta på hur Anna kommunicerar, t ex med sin man. Anna började förstå att hon utgått mycket från sina egna fantasier om vad mannen tänkte och kände i stället för att ta reda på hur det var i verkligheten. Hon upptäckte också att hon hade mycket mer fokus på det hon trodde var mannens behov än på sig själv och sina egna behov. Detta fick till följd att Anna egentligen var ganska otydlig. Någonstans hade hon trott att mannen själv skulle förstå vad som hände med Anna när hon blev sjuk. Men det visade sig att det hade han inte alls förstått. När Anna började uttrycka sig tydligare, när hon berättade för sin man om hur hon kände sig, om sina skuldkänslor och sin rädsla började det hända saker i deras kommunikation. Mannen hade tolkat Annas irritation som att hon var arg på honom och hennes trötthet som att hon var trött på honom. Och utifrån dessa tolkningar hade han reagerat med att förvirrat dra sig tillbaka. Vilket Anna tolkat på sitt sätt.

I terapin tränade vi mycket på hur Anna skulle ta sig själv på allvar och kommunicera tydligt utifrån sig själv. Och det började hända underverk i relationen med maken. När Anna blev tydlig kunde hennes man också bli tydlig. Och plötsligt blev det alldeles tydligt att ingen av dem ville skiljas och mannen ville göra allt för att hjälpa och stötta så att Anna skulle kunna bli frisk igen.

Detta arbete i terapin gjorde att Anna kunde släppa mycket stress och hade stor betydelse för Annas utveckling. Men skulle hon någonsin orka börja arbeta igen?

Mer om det nästa vecka.